Klippans avloppsreningsverk

Lyssna Skriv ut
Kontakt

Skicka ett meddelande




Klippans avloppsreningsverk

Klippans avloppsreningsverk ligger i utkanten av Klippan och är dimensionerat för 17 000 personer. I nuläget är cirka 13 000 personer anslutna.

Klippans reningsverk har REVAQ certifiering, vilket betyder att slammet återförs till åkermark efter noggranna kontroller.

Reningssteg - Följ vattnets väg genom reningsverket

Sand och renstvätt:

Det smutsiga vattnet kommer från hushållen i Klippan och från flera byar som Hyllstofta, Krika, Östra Ljungby och Stidsvig. Vattnet rinner igenom ett galler som fångar upp större partiklar såsom tamponger, bindor, kondomer, våtservetter, tops och annat skräp som inte ska spolas ner. Vi kallar dessa rester för rens. Det enda som får spolas ner är kiss, bajs och toalettpapper. Renset transporteras via en skruv till en press som höjer torrhalten (TS) till 40% TS. Sedan läggs renset i en soptunna. Vi fyller ungefär 4 stycken stora soptunnor i veckan, och nästan allt är skräp som inte borde ha spolats ner.

I sandfånget sedimenterar sanden ner i en ficka och därifrån lyfts det sen upp till en sandtvätt som tvättar rent sanden från organiskt material. Sanden samlas i en container.


Utjämningsbassäng:

Om det skulle komma för mycket vatten på en gång eller det blir något fel i verket kan man lägga vattnet i utjämningsbassängen som rymmer 4 000 m³ vatten, det är lika med 4 000 000 liter vatten.

DynaDisc:

Vi har installerat ett DynaDisk-filter som ska öka avskiljningen i försedimenteringen. Vattnet silas igenom filterdukar som sen backspolas och slammet pumpas till en pumpgrav och sen vidare till en förtjockare som kallas ”Pucken”.

Biologisk rening:

Efter DynaDisken så rinner vattnet till det biologiska reningssteget. Det finns 8 stycken biologiska bassänger uppdelade på två block med 4 bassänger i varje block. Här finns det bakterier och mikroorganismer som hjälper till med reningen.

Block I

Från försedimenteringen går vattnet in i första bassängen, som är en anoxzon (syrefri). Vi tillsätter kolkälla som är mat för bakterierna, samt järnsulfat som binder fosforn i vattnet och gör att de sedimenterar i eftersedimenteringen. I den här bassängen sker denitrifikation, det vill säga omvandling av nitrat till kvävgas. Det är viktigt att få bort kväve och fosfor ur vattnet annars blir det övergödning i våra vattendrag.

Andra bassängen är också anox och sköter denitrifikation.

Tredje bassängen är luftad och här sker nitrifikation, det vill säga omvandling av ammonium till nitrat.

I fjärde bassängen finns luftning samt ett rörligt bärarmaterial så kallade ”chips” som främjar mikrobiologisk tillväxt för nitrifikation. I fjärde bassängen tillsätts polymer för bättre sedimentering i eftersedimenteringen.

Chips:

Är ett rörligt bärarmaterial som hjälper till att skapa mer yta i bassängen vilket det kan fastna mikrofilm på. Ett chips är 4,5 cm i diameter, i bassängen är det 40 procents fyllnadsgrad med chips, vilket betyder att det är flera miljoner stycken.

I aktivslamprocessen sker även nedbrytning av COD och BOD. Bland annat tas fosfor och metaller upp som byggstenar och näringsämnen för mikroorganismernas celler och dess förmåga att flocka ihop sig och sedimentera. Man tillsätter luft för att bakterierna ska må bra och man ”matar” dem med kolkälla som består av socker, alkohol och proteiner.

Man måste vara rädd om sina bakterier och se till att de trivs. Därför är det viktigt att inte spola ner giftiga saker i avloppet. Då dör bakterierna och reningen avstannar.

Block II

Från försedimenteringen går vattnet in i första och andra bassängen, som är en anoxzon (syrefri). En del vatten från fjärde bassängen recirkuleras till första bassängen. Kolkälla tillsätts, samt fällningskemikalie som är järnsulfat. Här sker denitrifikation, omvandling av nitrat till kvävgas.

Vidare till tredje och fjärde bassängen som är luftade. Här sker nitrifikation, vilket är två processer. Den ena omvandlar ammonium till nitrit, den andra nitrit till nitrat. I fjärde bassängen tillsätts polymer för bättre sedimentering i eftersedimenteringen.

Eftersedimentering:

Vattnet kommer ifrån den biologiska reningen och här sjunker de sista partiklarna i vattnet ned till botten och plockas ut som slam med hjälp av skrapor på bottnen. En del av slammet återförs till biostegen för att man ska kunna hålla en bra slam- och bakterienivå.

Det vatten som är kvar på ytan rinner över i rännor och vidare ut i Bäljane å som är Klippans reningsverks recipient. (Recipient betyder mottagare/behållare och används om vattendrag som tar emot avloppsvatten).

Utgående vatten:

Det renade vattnet kan nu släppas ut i Bäljaneå.

Förtjockare:

Slam från DynaDisken och eftersedimenteringen pumpas till en Huber-skivförtjockare kallad ”Pucken”. Här förtjockas slammet till en TS på cirka 4-6 procent.

Förtjockat slam går igen om en CEPT behandling.

CEPT-behandling:

CEPT-behandling är en behandling av celler där man skjuter sönder cellmembranen för att frigöra näringsämnen vilket medför ökad gasproduktion. CEPT-behandlingen är en kallpastörisering vilket eventuellt gör det möjligt att använda den som ett hygieniseringsmetod. Vi arbetar vidare för att kunna utvärdera försöken.

Bilderna visar: (obs! bilder kommer inom kort!)

  1. Obehandlad cell med intakt cellmembran.
  2. Behandlad cell, stora hål gör att cellen släpper vätska och gasproducerande bakterier kan lättare ta sig in i cellen och bryta ner den till gas.

Rötkammarna:

Det finns två seriekopplade rötkammare. Man tar slam ifrån pucken och CEPTEN och låter slammet röta i cirka 37 grader i cirka 16-20 dagar. Man utvinner gas när man rötar slam vilket gör att man kan tillverka el som bland annat används till uppvärmning av rötkammarna.

I rötkammare 1 så finns det omrörning med jetmunstycken. Slammet sugs upp i botten och går igenom en chopperpump som finfördelar slammet för att motverka eventuella stopp.

Sen sprutar man ut slammet i olika nivåer i rötkammaren för att få slammet att cirkulera och släppa ifrån sig mer gas.

Slamsilo:

När slammet har rötat färdigt i ca 16-20 dagar pumpas det till en slamsilo där det förvaras innan det pumpas in till silbandspressen.


Silbandspress:

När man renar avloppsvatten så blir restprodukten slam som man pressar i en silbandspress så att det blir torrare. TS halten på pressat slam ligger på ca 23 procent.


Slam:

Slammet på Klippans reningsverk är REVAQ certifierat vilket betyder att det är godkänt av svenskt vatten för att återföras till åkermarker. Man kontrollerar slammet så det inte är för höga halter tungmetaller eller några farliga smittoämnen.

Slammets som produceras läggs på tre stycken slamplattor där de får ligga i minst 6 månader innan man kontrolerar smittoämnen. Anledningen till REVAQ är att man vill ha ett renare slam och att man kan återföra fosfor till åkermark.

Vill man läsa mer kan man gå in på svenskt vattens hemsida.länk till annan webbplats 

Provtagning:

På Klippans reningsverk har vi ett eget laboratorium som tar dagliga prover på de olika reningsstegen i verket och ser till att det fungerar som det ska.

Vi skickar även prover med jämna mellanrum till ackrediterat laboratorium.

Vi tar prov i inkommande vatten, DynaDisken, och utgående vatten.

Vi tar även stickprover på utgående vatten.

På bilden kan man se provtagningsdunkarna.

 

 

Provtagaren tar småprov flera gånger per dygn för att få ett samlingsprov över dygnet.

Prover från vänster:

  • Inkommande vatten
  • försedimenteringen
  • utgående vatten.