Klippans logotype

Om de fem minoritetsspråken

Finska

Man beräknar att 200 000 - 250 000 sverigefinnar kan finska. Finska är ett finsk-ugriskt språk och tillhör alltså samma stam som till exempel samiska men de närmast besläktade språken är karelskan och estniskan. Finskan har använts i Sverige så länge som Sverige funnits.
Många finnar som flyttade till Sverige under 1500-1600-talen genomgick språkbyten men svedjefinnarna höll sig till sin grupp och lyckades länge, in på 1960-talet, bevara språket eller vara tvåspråkiga.

Finskan är modersmål för ungefär fem miljoner människor i världen. Finskan som talas av sverigefinnar är i stort sett lik finskan i Finland förutom att det finns en del svenska influenser i moderna ord som tunnelbana och mobiltelefon. Och i talspråk bland yngre sverigefinnar kan det förekomma vissa grammatiska skillnader. Finska skiljer sig mycket från svenska, en skillnad är till exempel att svenskan har prepositioner, man säger på, till, från, i. I finskan använder man kasusändelser som läggs på slutet. Ta till exempel ordet bilar – autot. I bilarna heter autoissa.

Meänkieli

Meänkieli talas främst i sex kommuner i norra Sverige, de egentliga Tornedalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala samt Kiruna, Gällivare och Kalix. Det finns olika uppgifter om hur många som idag talar meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, handlar det om cirka 60 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis.

Den största koncentrationen av meänkieli-talande finns i Tornedalen och Malmfälten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950-talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå och Luleå.

Språket har rötter i den finsk-ugriska språkgruppen, och är närmast besläktad med de nordfinska dialekterna, men också med estniska, karelska och kvänska. Det finns ett flertal dialektala varieteter av meänkieli och språket är under ständig utveckling.

Samiska

De samiska språken tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och är närmast besläktade med de östersjöfinska språken, som finska och estniska. Det är egentligen inte ett språk utan flera olika, som också har olika dialekter.

  • Sydsamiska dialekter är sydsamiska och umesamiska
  • Centralsamiska dialekter är arjeplogssamiska, lulesamiska och nordsamiska
  • Östsamiska dialekter är enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska.

Samiska talas i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt i Ryssland på Kolahalvön. Av de uppskattningsvis 70 000 samer som finns i hela området talar inte alla samiska. Man räknar med att ungefär 20 000 gör det, och de flesta talar nordsamiska. I Sverige talas det av cirka 6 000 personer, medan sydsamiska och lulesamiska har cirka 500 talare vardera. Varieteter som umesamiska och arjeplogssamiska har endast ett fåtal talare.
Nästan varje varietet har sitt eget skriftspråk. Gränserna mellan de olika varieteterna är inte skarpa, men skillnaderna kan vara stora. En sydsame och en nordsame kan knappast förstå varandra, medan lulesamiska och nordsamiska ligger mycket nära varandra.

Samisktalande har rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar i det så kallade förvaltningsområdet för samiska, nämligen inom kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.

Romani čhib/šib

Romernas språk, som kallas romani, romska, romanes eller romani chib, är ett språk utan egen nation. I de flesta länder där det talas romani är det ett minoritetsspråk. Det är svårt att ange en siffra över antalet romsktalande, men bara i Europa uppskattas antalet till cirka 14 -17 miljoner. Romer finns över hela Europa och på de andra kontinenterna, vilket gör romska till ett transnationellt språk. Romska tillhör den indiska grenen av de indoiranska språken och är alltså ett indoeuropeiskt språk. Ordet rom betyder ’man’, ’människa’.
Under lång tid var romani chib i huvudsak ett muntligt språk. Skriven romska blir allt vanligare, men något helt enhetligt skriftspråk finns ännu inte.

Svenskt minoritetsspråk sedan 1500-talet
Åtminstone sedan 1500-talet har romer bott i Sverige och talat romska. I dag används det av cirka 40 000 talare. Romani chib i Sverige består av olika varieteter:

  • kale
  • lovari
  • gurbeti
  • svensk rommani (resanderomani)
  • kaldaras
  • arli
  • romungri och andra.

De olika varieteterna är ömsesidigt begripliga i mycket skiftande grad. Kommunikationen mellan olika varieteter fungerar rätt väl så länge man använder sig av helt romska ord. Men vissa romska varianter innehåller också en hel del lånord från andra språk, vilket gör det svårare att förstå varandra. Språket har bevarats olika väl hos olika grupper och vissa länders assimilationspolitik har haft förödande effekter för romers möjligheter att bevara sitt språk och sin kultur.

Romska har influerats av många olika språk. Men det finns också spår av romani chib hos andra språk. Visste du till exempel att följande slang- och vardagsord i svenskan har romskt ursprung: tjej, haja (förstå), lattjo (kul, lustig) och jycke (hund).

Jiddisch

Omkring 4 000 svenskar talar och förstår i dag jiddisch i olika utsträckning. För många jiddischtalande i Sverige är det inte förstaspråk, men starkt förknippat med familjeliv och judisk kultur. Det används bland släkt och vänner och i samband med förenings- och kulturaktiviteter. I dag finns ett nymornat intresse för jiddisch, också bland svenska judar.
Jiddisch har talats i Sverige sedan slutet av 1700-talet, då judar tilläts bosätta sig i Sverige. Den jiddisch som finns i Sverige i dag är dock olika former av östjiddisch, som talats av judar som invandrat till Sverige ungefär från 1870-talet och framåt.

Jiddisch är ett germanskt språk med inslag av hebreiska och slaviska språk, ett språkligt arv från tiden för judarnas bosättning på den europeiska kontinenten under tidig medeltid. En jiddischtalare förstår nästan alltid tyska, men det är inte säkert att det omvända gäller. Jiddisch skrivs med hebreiskt alfabet; i dag förekommer dock även latinskt alfabet.

Senast uppdaterad: 2016-03-21
Sidansvarig: Lina Wideland

Klippans kommun
Besöksadress: Trädgårdsgatan 12, Klippan
Postadress: Klippans kommun, 264 80 Klippan


Telefon: 0435-280 00
E-post: kommun@klippan.se