Friluftsliv & vandring

Åslingan utgår från Elfdalens Motionsanläggning som ligger i anslutning till campingplatsen i tätortens östra del. Slingan är 3100 meter lång (väljer du den del av slingan som går norr om Bäljane å blir sträckan i stället 3 600 meter).

Slingan som delvis löper längs Bäljane å bjuder på massor av fina naturupplevelser. Här kan du med litet tur både hitta ugglor av olika slag och stor häxört.

Bäljane å

Ån har sina källor i mossarna söder om Bälingesjön i Perstorps kommun. Flera tillflöden gör att den 25 kilometer långa ån ökar i bredd på sin väg genom landskapet. I Klippans kommun dyker den upp vid Hyllstofta och loppet följer i stort sett gamla väg 21. Vid järnvägsviadukten väster om Klippans tätort mynnar ån ut i Rönne å.

Fågellivet

Området hyser en rik och varierad fågelfauna där arter som mindre hackspett, vattenrall och brun kärrhök glädjer oss mest. Ugglor, som katt- och hornuggla, finns också i området. Den mindre hackspetten är knuten till äldre, gärna murkna lövträd och är egentligen på tillbakagång i Sverige.

Floran

I området finns en mycket speciell flora där de så kallade ruderatväxterna dominerar, det vill säga växter som på något sätt speglar mänsklig påverkan. Vissa av dem har färdats långväga innan något frö kunnat gro i området.
Man kan också glädjas åt mindre vanliga växter som hedblomster som är betydligt vanligare på Österlens sandiga ängar. Orkidén skogsknipprot är alltid trevlig om än inte så ovanlig. Prästkrage, blåklocka och rödklint är vanliga på de magra betesmarkerna utmed ån, men stor häxört får dock anses vara den mest
ovanliga arten.

Elfdalsslingan utgår från Elfdalens Motionsanläggning som ligger i anslutning till campingplatsen i tätortens östra del. Slingan är 3000 meter lång och elbelyst. Belysningen tänds och släcks på fyra platser utmed slingan.

Slingan som delvis löper längs Bäljane å bjuder på massor av fina naturupplevelser. Här kan du med litet tur hitta forsärla, strömstare och drillsnäppa.

Bäljane å

Ån har sina källor i mossarna söder om Bälingesjön i Perstorps kommun. Flera tillflöden gör att den 25 kilometer långa ån ökar i bredd på sin väg genom landskapet. I Klippans kommun dyker den upp vid Hyllstofta och
loppet följer i stort sett gamla väg 21. Vid järnvägsviadukten väster om Klippans tätort, mynnar ån ut i Rönne å.

På våren svämmar ån ofta över på sina ställen och bildar mader bl a norr om Hyllstofta. Detta sanka område med sina videsnår är ett kärt tillhåll för vadare och sångare. Här kan du till exempel få se och höra enkelbeckasin, sävsparv, sävsångare och gräshoppssångare med flera arter.

Där ån breder ut sig och blir djupare kan man få njuta av gräsänder och spelande knipor. I de grunda och steniga partierna hittar man forsärla, strömstare och drillsnäppa.

Bland växterna vid ån intar den ståtliga safsan (Osmunda regalis) en särställning. Denna vår största bräkenväxt anses som sällsynt, men kan återfinnas på flera ställen längs ån.
Bland övriga växter kan nämnas strandlysing, fackelblomster, hampflockel och kabbeleka. I kantzonen dominerar al.

I oktober varje år vandrar öring upp i Bäljane å för att leka. Ån är mycket lättillgänglig och man kan följa den på underbara promenadstråk - speciellt där den rundar Klippan vid Elfdalen.

Namnet ”Forsmölla” dyker upp i skrift första gången 1365. Det återkommer senare under århundradena vid skattläggning av kvarnar och byggande av pappersmölla, såg med mera. Omkring 1900 anlades det första stora dämmet i Rönne å ovanför fallet och en kraftstation byggdes. Efter utbyggnad på 1950-talet fick kraftverksdammen sin nuvarande storlek.

Forsmölledammen har ett rikt vinterfågelliv i sin övre del kring mynningen av Rönne å. Gräsänder, knipor, viggar och skrakar är tillsammans med svanar dominerande arter. Häger förekommer regelbundet och chansen att få se en mink är stor.

På sträckan genom Skytteskogen är ån uppehållsplats för knipor och forsärlor och på vintern strömstarar. Har du tur kan du också få syn på kungsfiskaren, Klippans kommunfågel, som häckar här.

Ekbeståndet runt Forsmöllan och Skytteskogen är ett säkert uggletillhåll. Alskogen vid ån och de angränsande sumpmarkerna lockar till sig den mindre hackspetten.

Längs ån finns i övrigt en rik och värdefull lövskogsmiljö. Bland växterna hittar man här getrams, gulplister och skogsbingel.

Vid Bjärsgård, ett par kilometer norr om Klippans tätort, går gränsen mellan slättbygd och skogsbygd. Här börjar ett område, något ”vildare” än Rönneådalens, och hit förlägger gärna klippanborna sina söndagspromenader.

Området får sin speciella karaktär genom de omfattande vattensystemen. Här finns gott om humusrika småsjöar med järnhaltigt vatten. Hotande igenväxning ger upphov till en mängd små, sumpiga kärr och sanka mossmarker.

Låga rullstensåsar, bland annat längs Vasasjöns sydsida, hjälper till att ge landskapet sin speciella prägel. Här trivs ovanligt rika bestånd av enbuskar i alla varianter och former.

Vasasjön

Vasasjön med sina vassruggar och små idylliska vikar är från början ingen naturlig sjö utan ett resultat av den kanal som avvattnar Bihagasjön. Kanalen, som enligt traditionen grävdes av svenska krigsfångar på 1500-talet, fortsätter på östra sidan av sjön.

Kanalen var ursprungligen avsedd att förse Bjärsgårds hammarsmedja och kvarn med vatten via den numera torrlagda Smedjedammen. En annan uppgift var att föra vatten till de många fiskdammarna i området.

Bjärsgårdsområdet

I Bjärsgårdsområdet finns en del bebyggelse, huvudsakligen i anslutning till bilvägarna. Ett stort antal torpruiner och numera halvt nersjunkna stengärdsgårdar vittnar om att den magra jorden brukats och betats under lång tid.

Att området är gammal kulturbygd märks även på ännu äldre kulturminnen, de två så kallade Stjärngravarna. Dessa gravar från yngre järnåldern (år 500-1050), utmärkta av stenläggningar i form av treuddar, ligger tillsammans med en domarring på en udde på norra sidan av Vasasjön.

Djurlivet

Av de större däggdjuren förekommer älg, rådjur och grävling. Av fåglar syns grågås, kanadagås, häger, enkelbeckasin och rörsångare. Knölsvan, knipa och storkrake kan påträffas i Bihagasjön.

Kopparmölleslingan följer Pinnån i skogsområdet mellan Kopparmöllevägen och gång- och cykelvägen mellan Stidsvig och Östra Ljungby. Slingan har flera naturliga anslutningspunkter men för den bilburne besökaren är parkeringen vid fotbollsplanen vid Kopparmölledammen bäst.

Från slingan längs ån finns avstickare genom skogen upp mot ett uppväxande kalhygge där flera fjärilsarter finns att skåda. Kopparmölledammen och den utgrävda dammen längs åkerområdet hyser flertalet sländelarter.

Pinnån

Pinnån är ett av Rönneås större tillflöde. Pinnån avvattnar ett flertal sjöar uppströms och avrinningsområdet omfattar 212 kilometer. Slingan längs Pinnån bjuder på stridare partier blandat med lugnt rinnande vatten. Pinnån är inramad av rikligt bestånd av ormbunkar, olika gräs, jättebalsamin, vattenmärke och blomvass. Näckrosor finns på vissa ställen i ån.

Fågellivet

I området finns många av våra häckande småfåglar som bland annat svarthätta, törnsångare, lövsångare och trastar. En del finns i området året om som bland annat talgoxar, blåmes, nötväcka och större hackspett. Häger och forsärla håller sig intill ån och sothöns och gräsänder trivs i dammen. Ute mot åkrarna håller tofsvipa, lärkor, ormvråk och glada till.

Naturen/Floran

Skogen är blandad med övervägande lövskog men partier med gran finns. På slingan från Kopparmölledammen finns flera imponerande gamla stora ekar och bokar. På flera ställen ligger gamla fallna träd som hjälper till med mångfalden i området.

Rikligt med vitsippor och harsyror som blommar på våren. Liljekonvalj finns och i övrigt rik blandad flora längs delar av slingan.

Klockareslingan utgår från parkeringsplatsen vid infarten till Klockarebacken i Östra Ljungbys östra del. Slingan som till stora delar löper längs Pinnåns södra strand bjuder besökarna på massor av fina naturupplevelser.

I den lundartade miljön längs ån sjunger stenknäck, grönsångare och svarthätta i kapp. Från alarna i strandkanten kan den mindre hackspetten höras ropa. Vintertid kan man med litet tur få se strömstaren hålla utkik i åkanten.

Bland den marktäckande skogsbingeln hittar man gulsippor, ormbär och mycket annat.

Pinnån

Pinnån kommer från Åsljungasjön och rinner in i Klippans kommun strax norr om Stidsvig. Efter någon kilometer stöter den på processindustrin Gelita.

Vid Kopparmölledammen finns byggnader av stort kulturellt värde att beskåda, inte minst den välbesökta Tingsgården, några hundra meter från dammen.

Ån blir litet piggare efter dämmet och forsar här fram i vacker natur. Efter att ha passerat gamla E4:an breder den ut sig och når Skvattemölla, en kvarn med mycket gamla anor.

Ån har nu kommit fram ur skogen och omges på sin vidare färd av betes- och åkermarker. Efter Stora Mölla, väster om Källna, där ån har ett vackert vattenfall, meandrar den sig fram i åkerlandskapet för att så småningom stöta på Rönne å.

Pinnån bildar gräns mot Ängelholms kommun från Gångvad till utloppet i Rönne å vid bron mellan Starby och Källna.

I ån fiskas framför allt aborre och gädda men även ädelfisk förekommer. I Kopparmölledammen kan bl a änder och forsärlor beskådas.

Nybodammslingan utgår från parkeringen vid Ljungbyheds friluftsbad. Slingan är drygt 3000 meter lång och elbelyst. Belysningen tänds vid slingans början.

I området finns en varierad och rik biotop och i omväxlande terräng, genom blandskog och ängsmark, kan du på promenaden finna flera av våra vanligaste vårblommor som ekorrbär, vitsippor och liljekonvaljer.

Senare på året blommar bland annat skogskovallen och vid Nybodamm reser sig höga kaveldun bland kabbelekans gula blommor. Ett flertal av våra vanligaste trädslag finns i området.

Har du tur kan du möta rådjur, harar och kanske en grävling då det även finns verksamma grävlinggryt i området.

Nybodamm besöks bland annat av hägrar, sothöns, knipor samt gräsänder och ibland också ett svanpar.

Mitt i slingan finner du Friluftsfrämjandets vindskydd. Dit är du välkommen att ta en fikapaus eller kanske bara vila benen en stund.